Vi minns Chico Mendes, regnskogsförsvararen

Den 22 dec. i år är det 20 år sedan miljöaktivisten Chico Mendes mördades i Brasilien. Både miljöaktivister, ursprungsfolksorganisationer och miljömyndigheter mindes i år hans symboliska mord.

Mendes, var fackföreningsaktivist och miljökämpe och mördades med ett skott den 22 december 1988 i Xapuri i Nordöstra delen av landet för att han ville hindra storgodsägare från att skövla renskogen för att bedriva boskapsskötsel. Hans mördare storgodsägaren Darly Alves da Silva och hans son dömdes till 19 år fängelse.

Hans kamp tjänade till att sätta fokus i kampen för att försvara regnskogen och bidrog till att synliggöra folk som lever som samlare och utvinnare av det som regnskogen har att erbjuda såsom frön, frukter, blad, gummi och rötter utan att förstöra hela ekosystemet. Det är ofta dessa människor som dagligen får konfrontera de stora kapitalintressena som finns bakom olje- och gasindustrin, ädelvirkesutvinning, boskapsuppfödning, etc.

Mendes mord bidrog därmed till att lyfta fram att miljövård är inte bara att bevara regnskogen orörd och köra ut människorna som levt där sedan tusentals år tillbaka, utan snarare lära av de hur hållbar samlevnad med regnskogen skulle kunna gå till.

/Carmen

I Bolivia är mänskliga rättigheter mer än vackra ord

Artikel 26 i den 60-åriga FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna handlar om rätten till undervisning som skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter.

I Bolivia har denna rättighet aldrig tidigare uppfyllts. I 60 år har den politiska statsmakten berövat miljoner bolivianer rätten att kunna tillägna sig kunskaper och verktyg för sin personliga utveckling, för att klara sig på arbetsmarknaden, för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i samhället.

Efter tre år med Evo Morales vid makten har Bolivia skippat rättvisa och lyckas utrota analfabetismen. I lördags tillkännagav Evo Morales att andelen vuxna bolivianer som inte kan läsa och skriva nu är mindre än fyra procent, vilket innebär att landet är fritt från analfabetism enligt Unescos definition. Bolivia har därmed nått ett av FN:s så kallade millenniemål och blir det tredje landet i Latinamerika, efter Kuba (1961) och Venezuela (2005), som utrotar analfabetismen.

Satsningen på läs- och skrivkunnighet i landet startades så fort Evo kom till makten. Ett alfabetiseringsprogram med den kubanska metoden "Yo si puedo" sattes igång. 130 kubanska och 47 venezolanska experter tillsammans med 50 000 bolivianska handledare lärde 820 000 människor läsa och skriva. 30 000 tv-apparater och 30 000 bandspelare samt 8 000 solpaneler där det inte fanns el användes under alfabetiseringsprocessen. 200 000 glasögon delades ut till människor med synproblem.

Detta är en historisk framgång för Bolivia, inte minst betyder detta enormt för ursprungsfolken där skriv och läskunnigheten varit lägst i landet. 26 % av befolkningen i landsbygden var analfabeter. Det är säkert den bästa födelsedagspresenten FN:s deklaration för mänskliga rättigheter kunde önska sig. I Bolivia är mänskliga rättigheter mer än vackra ord.

/Francisco

Ett rättvist jordbruk

Agronomen Lena Hjelte skriver den 13 december i Svenska Dagbladet "Förbjud gifterna i jordbruket". Gifter i jordbruket handlar inte bara om konsumenternas hälsa. Det handlar främst om småbrukare över hela världens rätt till försörjning, ett värdigt liv och möjlighet att bestämma över sin produktion. Producenterna av jordbrukskemikalier har i årtionde sedan gröna revolutionen marknadsfört sina produkter och utsäden för att få stora delen av världen att tro att detta är enda vägen för att kunna försörja hela världen. Men det är främst småbrukarna som försörjer världen. Småbrukarnas skördar försörjer lokalbefolkningen medan det kemikalieintensiva storjordbruket går på export. Det mekaniserade storjordbrukets skördar används i spekulationer, används till ethanolproduktion och dumpas till priser under världsmarknadspriset. För att skydda det jordbruk som försörjer världen med mat så måste småbrukare rättigheter skyddas. Småbrukares rätt till utsädesproduktion och rätt till att byta och sälja utsäden måste lagskyddas. Genmanipulerade utsäden måste förbjudas. De stora internationella folkrörelsenätverken Via Campesina och CLOC kräver matsuveränitet och att WTO lämnar jordbruket. Ekologisk jordbruk producerar mer näring och kalorier per area. Ökad biologisk mångfald bygger upp större motståndskraft mot både ohyra och oväder. Frågan är om vi har råd med ett kemikalieintensivt jordbruk baserat på monokulturer?

/Maria

Samer nämns särskilt som urfolk i grundlagen

Den sju svenska riksdagspartierna har enats om förändringar i Sveriges grundlag. En föreslagen förändring är att samerna nämns särskilt som urfolk. I Latinamerikagrupperna kommer vi att bevaka den förändring och vad den innebär. Vår erfarenhet i Latinamerika säger att erkännande i grundlagar inte automatiskt leder till att regeringar aktivt arbetar för att uppfylla urfolkens krav eller garantera deras rättigheter. Speciellt är vi intresserade av om de sju riksdagspartierna är överens om att detta även bör leda till att Sverige ratificerar International Labor Organisation - ILO konventionen 169. Är riksdagspartierna intresserade av att ge samerna total kontroll över deras territorium inklusive alla naturresurser? Och är det fortfarande den svenska lagen som ska avgöra vem som är same? I Chile är det efternamnet som bestämmer om en person tillhör ett urfolk i vissa länder ska en person själv definiera sig som tillhörande ett urfolk och i andra länder beräknas tillhörigheten procentuellt. I Sverige är det renskötseln som styr. Är det då de renskötande samera som kommer att erkännas i den svenska grundlagen?

/Maria

Mordet som ska skrämma ursprungsfolket i Colombia

Som ett brev på posten kom mordet på maken till en av ledarna för ursprungsfolket i Colombia. Edwin Legarda sköts ned av colombianska soldater när han passerade med familjens bil en armépost. Allt pekar på att skotten var avsedda för Aida Quilcue, som tillhör ledning för ursprungsfolkets myndighet Cric och en av ledarna för den stora marschen Minga Indigena. Legarda var på väg till flygplatsen i Popaya för att hämta upp Quilcue som varit i Geneve på möte med FN:s råd för de mänskliga rättigheterna.
Ursprungfolken i Colombia menar att mordet på Legarda är en hämnd för de stora mobiliseringar i november men också en varning för ledarna och organisationerna om vad konsekvenserna blir om protesterna fortsätter.
Mord, hot, godtyckliga gripanden, utomrättsliga avrättningar och tvångsförflyttningar mot sociala ledare som trotsar den liberala regeringen och presidenten Alvaro Uribe förekommer ständigt och systematiskt. Straffriheten är också stort problem, mördarna och förbrytare går fria eller får lindriga straff via regeringens s k "fredsprogram".

Colombia var också i blickfånget när FN:s råd för de mänskliga rättigheterna träffades i Genève i början av december. Över 1 200 organisationer samlade i fyra plattformar för fred och mänskliga rättigheter presenterade en rapport om MR-situationen i landet. Aida Quilcue var en av de mest aktiva under mötet i Geneve. Alvaro Uribe har i flertal tillfällen öppet anklagat de som iinternationella fora protesterar för brotten mot mänskliga rättigheter för att jobba för gerillan Farc eller helt enkelt för att vara terrorister. Ledarna för ursprungsfolken lever farligt och det är det internationella samfundets skyldighet att skydda och försvara dem mot statsterrorn!

Aida Quilcue kommer att fortsätta sin kamp för ursprungsfolkens rättigheter. Hon sa i ett tal under den stora Minga Indigena i november "Aquí hay un pueblo digno que merece respeto"(här finns ett värdigt folk som förtjänar respekt). Ingenting kan stoppa ett folk med värdighet och självaktning.

/Francisco

Klimatmöten och historiska utsläpp

Nu är förhandlingarna i Poznan kring klimatförändringarna färdiga och det är ganska magra resultat som har kommit fram. För Latinamerikas del så finns det en hel del problem som pekas ut i IPCC:s rapport, bland annat att torkan kommer bli värre, artutrotning och försämrade skördar. Det går också att se det ökade antalet tropiska stormar som varje år drar fram över Karibien och det är enkelt att räkna ut att den ökade växthuseffekten ger och kommer att föra med sig stora konsekvenser. Poznan var då nästa hopp för nya överenskommelser.

Dock kom det inte mycket nytt ut av det. Många Latinamerikanska länder är positiva till att hjälpa till i arbetet för att bromsa växthuseffekten men som till exempel Mexico säger
"...men vi har prioriteringar som fattigdomen och vi accepterar bara frivilliga överenskommelser, andra har tidigare släppt ut CO2 när de utvecklats". Och där är i mycket där som problemen ligger. Länderna i väst som idag inte vill minska sina utsläpp tillräckligt mycket vill inte heller betala för all den mängd CO2 som de tidigare har släppt ut.

Den CO2 som har släppts ut under industrialiseringen finns kvar i atmosfären och det välstånd som det skapat borde också kunna användas för att nu betala de kostnader som behövs för att minska växthuseffekten. Slut på fina ord och etanolslukande miljöbilar, det är dags för världens rika länder att börja göra något på riktigt.

Nästa hopp på bättre överenskommelser är Köpenhamn...

/Martin

Bolivia: Markrättigheter till ursprungsfolk och bönder

Under de senaste tre åren har 9 miljoner hektar jord delats ut till ursprungsfolk och bönder i Bolivia av en totalt på 18 380 000 Ha. som behöver saneras.Huvuddelen av dessa har delats ut till ursprungsfolkssamfälligheter kallade Tierras Comunitariasde Origen (TCO) samt till bondesamfälligheter Comunidades Campesinas son inte beträktas som ursprunsgfolksterritorier.

Men även småjordbruksföretagare har fått markrättigheter, så mycket som ytterligare 900 000 Ha.då man anser att även de gör en viktig bidrag till landets matsäkerhet och ekonomisk tillväxt.

Fortfarande är det dock mycket mark kvar att sanera och avgöra vem som har rätt till den. Sanering av jorden i synnerhet i landets östra delarna där enorma storgods finns har två huvudsyften. Dels att reda ut de slavliknande arbetsförhållandena som anmäldes av MR-organisationer för c.a ett år sedan, samt att avgöra om jorden verkligen fyller en social funktion (Función Económica Social) så att inte jordägandet används bara i spekulativ syfte. I de fall man finner att jorden inte fyller sin sociala funktion, dvs. att bidra till landets matförsörjning går dessa marker över till Staten för att sedan omfördelas till jordlösa som vill få den att producera.Vissa storgodsägarfamiljer i Bolivia äger så mycket mark som motsvarar ett mindre europeisk land men bara en bråkdel tjänar ett produktiv syfte.

Det är bl.a. denna saneringsprocess som är del av jordreformen som ligger till grund för det starka motståndet hos storgodsägare mot förändringsprocesserna i landet och mot landets folkvalda president.

Carmen
Informationen är delvis hämtad från ABI -Agencia Boliviana Información

Ursprungsfolksrättigheter ifrågasätts av höger och vänster i Chiles parlament

Just nu diskuteras det febrilt i Chile kring tre lagförslag som behandlar frågan om Ursprungsfolkens rättigheter som man vill knoda in i ett enda förslag. Skillnaderna mellan höger och vänsterns parlamentsledamöter tycks mest vara formella och bägge blocken verkar vara overens om att rädda den "monokulturella och odelbara statens" existens och sluta en pakt kring detta.

Troligtvis skyndar de sig att fastslå detta eftersom de känner sig hotade av de idéer och mobiliseringar som legat bakom att Ecuadors nya grundlag definierat
landet som plurinationell stat och även Bolivias liggande grundlagsförslag förespråkar detsamma(man skall rösta om bl.a detta i januari).

Ursprungsfolksrörelsen är stark kritiska mot det odemokratiska förfaringssättet som dessa lagar diskuterats, där inga ursprungsfolksorganisationer deltagit. Men främst är man missnöjd med de att de tre lagförslagen:
*Nekar ursprungsfolks kollektiva rättigheter
*Nekar att dessa skulle ha funnits som folk innan nationella statens bildandet.
*Nekar att dessa skulle ha existerat som ursprungsfolksnationer samt
*Nekar att de skulle kunna vara en självständig kollektiv juridisk person.

Med andra ord nekar man själva grundpelare bakom FN:s Ursprungsfolksdeklaration från 2007 och ILO Konventionen 169 om Ursprungsfolksrättigheter. Lagförslagen i Chile verakr ha kommit till som ett försök att neutralisera det faktum att man nyligen skrivit under ILO:169, efter c.a 15 års diskussioner.

Den "socialistiska" regeringen hade även svårt med att skriva under Konveniet rakt av och därför försökte man göra vissa reservationer, vilket orsakade reaktioner inte bara hos ursprungsfolk utan även inom FN-samfundet. Man befarade att fallet sklulle kunna bana vägen till att stater kunde skriva under olika deklarationer men reservera sig mot sånt som de inte gillar eller passar dem vilket skulle göra alla konventioner och deklarationer i princip överflödiga. T.ex. "vi skriver under MR-deklarationen MEN vi anser att alla människor är inte riktigt lika värda".

Carmen

För mer information på spanska:
http://www.mapuexpress.net/?act=publications&id=1302

Civila i Colombia på knivens egg

Colombias president Uribe har fortsatt höga popularitetssiffror och medierna, de flesta med starka kopplingar till makten, piskar fram en nästan fanatisk stämning kring honom och hans så kallade ”demokratiska säkerhets-politik”. Detta gör att de som är kritiska mot regeringen blir väldigt utsatta.
- Bara det att man inte är ”Uribe-anhängare” leder till en säkerhetsrisk, säger Herminio López Ariza, generalsekreterare i ungdomsnätverket Red de Jóvenes Magdalena Medio.
Snart synas Colombia av FN:s råd för mänskliga rättigheter och samtidigt genomför regeringen en charmoffensiv. Som verkar gå hem. Risken är att Uribes hårdföra militära strategier applåderas internationella för att mordfrekvensen gått ner och storstäder och motorvägar har blivit säkrare. Samtidigt ligger en förhandlad lösning av konflikten långt borta och militärens andel av begågna MR-brott ökar, bland annat genom skandalen med civila avrättade som klätts i gerillakläder.
- De civila aktörerna balanserar på knivens egg i konfliktens Colombia. Det är svårt att hålla sig utanför. Därför är det inte heller bara regeringen och de väpnade aktörernas ansvar att hitta lösningar på konflikten, det ligger också på var och en av oss i det civila samhället, säger Herminio López Ariza.

Tove

Massakern i Pando

Massakern i Pando, nu väl dokumenterad och utredd, bekräftar bilden av det våldsamma motståndet som ursprungsfolken möter i Bolivia. Den 11 september i år hejdades demonstrerande ursprungsfolk och småbrukare av beväpnade oppositionella grupper. Det slutade med ett 20-tal döda. Bakom massakern stod grupper som motsätter sig ursprungsfolken och förändringsprocessen som pågår i landet. I maj tvingades en grupp ursprungsfolk under hot och rasistiska glåpord inför tv-kamerorna, ta av sig kläderna , gå ner på knä och förolämpa presidenten Evo Morales och själva tända eld på ursprungsfolkssymboler. Det är två världar som konfronteras i Bolivia, den rasistiska och odemokratiska mot majoritetssamhället som vill demokratisera landet och få slut på den koloniala diskrimineringen.

Francisco