Latinamerikagrupperna ar pa plats i World Social Forum 2009. Varldens storsta samling for rattvisa! Det världssociala forumet i Belém, Brasilien, som startar idag 27 januari lockar sociala rörelser från hela världen. Over 120 000 deltagare vantas komma till Amazonas for att samtala om hur vi bygger en mer rattvisare varld, en annan varld ar mojlig!

Bade jag, Francisco Contreras Latinamerikagruppernas ordforande och vice ordförande Carmen Blanco Valer samt ett tiotal andra medlemmar och ungdomspraktikanter är på plats och deltar i processen.

Jag ska bland annat delta i en panel om EU:s forhandlingar med Latinamerika kring ett frihandelsavtal. Det här avtalet är något som kommer att få negativa konsekvenser för ursprungsfolk, lantarbetare och småbrukare i Latinamerika, dessa grupper som redan är utsatta och marginaliserade i samhället.

Latinamerikagruppernas samarbetspartners lantarbetarnatverket Via Campesina, det biregionala natverket Enlazando Alternativas och ursdprungsfolksnatverket Coordinadora Andina Organizaciones Indigenas kommer också att delta. Ett av årets teman är ursprungsfolk, något som accentueras av att forumet hålls i Amazonas-regionen.


Här kan du följa forumet
Bloggen www.latinamerikagrupperna.blogspot.com
Latinamerika.nu (www.latinamerika.nu)
Hemsidan för det världssociala forumet:http://www.forumsocialmundial.org.br/index.php?cd_language=2


Bakgrund

En artikel inför forumet: http://latinamerikagrupperna.se/engagera/859

FAKTA
Den globala sociala forum-processen som föddes i Porto Alegre i södra Brasilien år 2001, då det första World Social Forum hölls. Forumet skapades som en reaktion på det världsekonomiska forum som hålls i Davos, Schweiz, där världens handelsministrar och företagsledare möts.

Frys förhandlingarna mellan EU och Centralamerika

I veckan som kommer inleds i Bryssel den sjätte förhandlingsrundan om ett så kallat associeringsavtal mellan EU och Centralamerika. Förhandlingar förs bakom stängda dörrar, utan insyn eller debatt. Latinamerikagrupperna och FIAN har gjort en enkätundersökning bland riksdagsledamöter och svenska EU-parlamentariker som visar på betydande kunskapsbrister när det gäller EU:s förhandlingsposition och möjliga konsekvenser av associeringsavtalen på fattiga människors förutsättningar. Läs vår debattartikel på Sydsvenskan och rapporten Bakom Lykta Dörrar

EU driver på för en liberalisering av fattiga länders ekonomier, under mantrat ”frihandel leder till utveckling”. Ordet frihandel ger felaktigt en illusion om att det skulle handla om rättvisa spelregler. Men EU subventionerar jordbruk och indirekt även industri med enorma belopp. Europeiska företag har en väl fungerande infrastruktur att falla tillbaka på, och ett par sekel av industrialisering bakom sig till skillnad från många utvecklingsländer.

Vi kräver
- en offentlighetsprincip har antagits som möjliggör öppen debatt om vad EU-kommissionen håller på med
- särskilt utsatta grupper ges plats i förhandlingarna med resurser att delta och komma med förslag
- förhandlingarna verkligen fokuserar på ”en hållbar och rättvis global utveckling”.

Francisco

Herre JEvo...

Trots massiva kampanjer från nej-sidan tyder allt på att den nya grundlagen har godkänts i Bolivia. Ja-sidan ser ut att ha fått 60 procent och president Evo Morales sade i en kommentar att valresultatet innebär slutet för den koloniala staten Bolivia.

Katolska kyrkan är en av de instanser som sällat sig till nej-sidan och i tv-reklamen uppmanat folket att sälja mellan Jesus eller Evo Morales. I dag ser det ut som att Bolivias folk gjort sitt val.

Läs mer på www.latinamerika.nu.

/Tove

Nystart efter 500 år i periferin

Demo i Quito. Foto: W. Silveira

Fortfarande är ursprungsfolken runtom i världen bland de mest fattiga och diskriminerade. Fortfarande ses deras alternativa utvecklingssyn som alltför radikal och dess protester i Latinamerika kriminaliseras. Men efter 25 år av förhandlingar har ursprungsfolken fått en egen deklaration som kan öppna upp för att sätta deras krav högre upp på den globala agendan och decennier av konsolidering och alliansskapande har gjort dem till en stark aktör. Efter 500 år av motstånd har ursprungsfolken i Latinamerika gått in i en fas där de finns med och bygger nya alternativ.

Hur framtiden för rörelsen ska te sig är lika oviss som den historiska utvecklingen på kontinenten hittills varit. Men det står klart att allianser växer sig starkare och att deras krav måste tas på större allvar. Ett antal kriser kan lägga en mer stabil grund för ursprungsfolkens idéer. Det handlar om livsmedelskrisen som sätter fokus på ländernas matsäkerhet eller matsuveränitet, vilket rörelsen talat om under lång tid och som handlar om lokalt odlande och självbestämmande om hur ett lands befolkning ska mättas. Det handlar om den ekonomiska krisen som än mer ifrågasätter dagens ekonomiska system och relationen mellan Nord och Syd. Det handlar om klimatkrisen, som även fått oss i Nord att känna att vi borde lyssna lite mer på vad moder jord har att säga.

Vänsterregeringar på kontinenten kan till viss del stärka ursprungsfolksrörelsen, men ännu är det svårt att se hur dessa stater tänker gå från fina ord och kulturella uttryck till praktisk handling, framför allt när det är makten över naturresurserna och deras användning som ligger i vågskålen.

/Tove

(Texten är ett utdrag ur en artikel i Fria Tidningar. Läs hela artikeln här)

Vi minns Chico Mendes, regnskogsförsvararen

Den 22 dec. i år är det 20 år sedan miljöaktivisten Chico Mendes mördades i Brasilien. Både miljöaktivister, ursprungsfolksorganisationer och miljömyndigheter mindes i år hans symboliska mord.

Mendes, var fackföreningsaktivist och miljökämpe och mördades med ett skott den 22 december 1988 i Xapuri i Nordöstra delen av landet för att han ville hindra storgodsägare från att skövla renskogen för att bedriva boskapsskötsel. Hans mördare storgodsägaren Darly Alves da Silva och hans son dömdes till 19 år fängelse.

Hans kamp tjänade till att sätta fokus i kampen för att försvara regnskogen och bidrog till att synliggöra folk som lever som samlare och utvinnare av det som regnskogen har att erbjuda såsom frön, frukter, blad, gummi och rötter utan att förstöra hela ekosystemet. Det är ofta dessa människor som dagligen får konfrontera de stora kapitalintressena som finns bakom olje- och gasindustrin, ädelvirkesutvinning, boskapsuppfödning, etc.

Mendes mord bidrog därmed till att lyfta fram att miljövård är inte bara att bevara regnskogen orörd och köra ut människorna som levt där sedan tusentals år tillbaka, utan snarare lära av de hur hållbar samlevnad med regnskogen skulle kunna gå till.

/Carmen

I Bolivia är mänskliga rättigheter mer än vackra ord

Artikel 26 i den 60-åriga FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna handlar om rätten till undervisning som skall syfta till personlighetens fulla utveckling och till att stärka respekten för människans grundläggande fri- och rättigheter.

I Bolivia har denna rättighet aldrig tidigare uppfyllts. I 60 år har den politiska statsmakten berövat miljoner bolivianer rätten att kunna tillägna sig kunskaper och verktyg för sin personliga utveckling, för att klara sig på arbetsmarknaden, för att kunna delta som fullvärdiga medborgare i samhället.

Efter tre år med Evo Morales vid makten har Bolivia skippat rättvisa och lyckas utrota analfabetismen. I lördags tillkännagav Evo Morales att andelen vuxna bolivianer som inte kan läsa och skriva nu är mindre än fyra procent, vilket innebär att landet är fritt från analfabetism enligt Unescos definition. Bolivia har därmed nått ett av FN:s så kallade millenniemål och blir det tredje landet i Latinamerika, efter Kuba (1961) och Venezuela (2005), som utrotar analfabetismen.

Satsningen på läs- och skrivkunnighet i landet startades så fort Evo kom till makten. Ett alfabetiseringsprogram med den kubanska metoden "Yo si puedo" sattes igång. 130 kubanska och 47 venezolanska experter tillsammans med 50 000 bolivianska handledare lärde 820 000 människor läsa och skriva. 30 000 tv-apparater och 30 000 bandspelare samt 8 000 solpaneler där det inte fanns el användes under alfabetiseringsprocessen. 200 000 glasögon delades ut till människor med synproblem.

Detta är en historisk framgång för Bolivia, inte minst betyder detta enormt för ursprungsfolken där skriv och läskunnigheten varit lägst i landet. 26 % av befolkningen i landsbygden var analfabeter. Det är säkert den bästa födelsedagspresenten FN:s deklaration för mänskliga rättigheter kunde önska sig. I Bolivia är mänskliga rättigheter mer än vackra ord.

/Francisco

Ett rättvist jordbruk

Agronomen Lena Hjelte skriver den 13 december i Svenska Dagbladet "Förbjud gifterna i jordbruket". Gifter i jordbruket handlar inte bara om konsumenternas hälsa. Det handlar främst om småbrukare över hela världens rätt till försörjning, ett värdigt liv och möjlighet att bestämma över sin produktion. Producenterna av jordbrukskemikalier har i årtionde sedan gröna revolutionen marknadsfört sina produkter och utsäden för att få stora delen av världen att tro att detta är enda vägen för att kunna försörja hela världen. Men det är främst småbrukarna som försörjer världen. Småbrukarnas skördar försörjer lokalbefolkningen medan det kemikalieintensiva storjordbruket går på export. Det mekaniserade storjordbrukets skördar används i spekulationer, används till ethanolproduktion och dumpas till priser under världsmarknadspriset. För att skydda det jordbruk som försörjer världen med mat så måste småbrukare rättigheter skyddas. Småbrukares rätt till utsädesproduktion och rätt till att byta och sälja utsäden måste lagskyddas. Genmanipulerade utsäden måste förbjudas. De stora internationella folkrörelsenätverken Via Campesina och CLOC kräver matsuveränitet och att WTO lämnar jordbruket. Ekologisk jordbruk producerar mer näring och kalorier per area. Ökad biologisk mångfald bygger upp större motståndskraft mot både ohyra och oväder. Frågan är om vi har råd med ett kemikalieintensivt jordbruk baserat på monokulturer?

/Maria