Våra första intryck av Peru, av Natalia Rojas och Jaime Penela

”Y cuándo se jodió el Perú?”

Citatet kommer från boken ”Conversación en la Catedral”, av Mario Vargas Llosa och betyder ”när sket det sig i Peru”, och används ofta för att kortfattat beskriva den grova sociala krisen som ständigt spökar och är närvarande i Perus historia.

Sedan vi kom till Vallejos och Arguedas* land har vi förstått att det Peruanska samhället går igenom ett historiskt moment: möjligheten att öppna upp en autentisk debatt kring konstruktionen av ett plurinationellt samhälle.

Under de senaste 20 åren har ursprungsfolksrörelserna i Latinamerika vaknat till liv och rest sig, och en av de mest lyckade exempel på deras kamp var när Evo Morales kom till makten i Bolivia 2006.

Åtta procent av Latinamerikas befolkning kommer från ursprungsfolket, och är idag den delen av samhället som är mest dynamisk och synlig i termer av politisk kamp och som kämpar för sina rättigheter. Ursprungsfolket har historiskt blivit exploaterade, diskriminerade samt ignorerade, och just nu tar inte bara urfolket plats i den politiska sfären, utan befinner sig även i en process av att konstruera sin egen politiska projekt.

Vi befinner oss mitt i denna spännande process och märker hur lite vi egentligen vet i Europa om det som händer i Latinamerika och speciellt om ursprungsfolkets kamp. Vi har för lite information för att kunna få en nyanserad bild av processen i Latinamerika och informationen vi får tag i är antingen tendensiös eller idealiserad.

Sedan vi kom till Peru har vi smittats av den rika politiska debatten som råder i landet, mångfalden av idéer och perspektiv av samma verklighet är tecken på att något unikt håller på att hända i landet. När vi promenerade längs Limas gator kunde vi se ett tydligt exempel på mängden av idéer som råder i landet bara genom att räkna hur många tidningar som såldes i kvarterskiosken. I de rådande politiska diskurserna kunde vi hitta allt från öppen rasism mot ursprungsfolk, nyliberalism, nationalism, starka religiösa värderingar samt omvänd rasism.

Vår resa började i Lima, därifrån åkte vi vidare till Arequipa och sedan till Puno. Under resans gång kunde vi skåda hur samhället förändrades, både kulturellt och landskapsmässigt. Från Lima som är en klassisk västerländsk stad i Latinamerika där majoriteten skulle identifiera sig som mestis, till Puno där majoriteten skulle identifiera sig som antingen Aymara eller Quechua. Landskapet förändrades enormt mycket, från kusten med bara några få meter över havet till högplatån med ca 3860 meter över havet. Första kvällen i Puno kändes det som att huvudet skulle sprängas, men efter lite Kokaté kunde vi andas ut igen, och nu var vi redo att ta itu med vårt arbete på den ursprungsfolktoppmötet.

Vårt första möte med samarbetsorganisationerna och de andra organisationer som anordnar toppmötet var på en presskonferens i kommunhuset i Puno. De lokala myndigheterna har stött organiseringen av toppmötet och har betonat att genomförandet av mötet inte representerar något hot mot lokalbefolkningens hälsa i Puno, eftersom att man har förebyggt med alla nödvändiga åtgärder så att svininfluensan inte ska kunna bryta ut i staden. De som befann sig på presskonferensen var bland andra ursprungsfolksledaren från Ecuador Blanca Chancoso från Ecuarunari som underströk att till ursprungsfolkskvinnotoppmötet skulle det komma mer än 1000 delegater inklusive de från Mexiko och Guatemala. Greta Kaddik var ytterliggare en representant från ursprungsfolket, som kom från det samiska rådet, och som sa att det samiska folket har mycket att lära sig från ursprungsfolkskampen i Latinamerika. Den tredje personen som vi vill nämna är Eugenia Valey från Waqib Kej i Guatemala som ska organisera ungdomarnas del på toppmötet, och hon betonade vikten i att ursprungsfolksungdomarna skulle ha sitt eget forum för att kunna ta plats utvecklas.

Just nu väntar vi bara på att ursprungsfolkstoppmötet ska börja och det ska bli oerhört spännande att se vilka intressanta förslag som kommer att komma från de tre olika möten inom toppmötet; kvinnomötet, ungdomsmötet samt ursprungsfolksmötet.

Jaime Penela, Natalia Rojas

*Två av de viktigaste författare i Peruansk litteratur